Nyfikenhet leder till utveckling

•

Nyfikenhet och hunger delar hjärnområde

4 minuter

Nyfikenhet, önskan efter insikt, lärande samt upptäckt liknar till massiv del hungern efter föda. Så många att dem delar identisk hjärnområde samt processer.

Senaste uppdateringen: 27 månad,

Nyfikenhet samt hunger delar samma hjärnområde. Detta existerar ett fascinerande faktum eftersom det på denna plats är numeriskt värde grundläggande mänskliga behov samt eftersom båda krävs på grund av vår överlevnad. Det en är strävan efter för att hitta näring och detta andra handlar om för att skaffa sig kunskap till att förbättrad anpassa sig till svårigheter och förändringar.

Albert Einstein sa att nyfikenheten har sin egen anledning till för att vara. erhålla saker existerar viktigare än att ifrågasätta allt inom miljön. för att gå bortom det uppenbara, ställa problem att diskutera, utforska samt titta vid världen tillsammans ett barns passion, nyfikenhet och busiga oskuld existerar något extraordinärt.

Som du kunna tänka dig är detta ingen tillfällighet för varken människor alternativt djur för att ha ett nyfiken disposition. Lusten för att upptäcka saker är lika avgörande liksom behovet från att uppleva sig hungrig. Faktum existerar att båda dimensionerna fungerar som impulser som styr beteenden, säkerställer vår existens och hjälper oss för att fortsätta utveck

•

Tack vare internet och annan teknik går livet i en mycket snabb takt. Vi anpassar oss ständigt och lär oss nya sätt att göra saker och ting &#; liksom vi förväntar oss och till och med kräver innovation från våra forskare, chefer och ledare.

Och utan forskning skulle våra krav vara helt obesvarade!

Nyfikenhet leder till forskning

Forskning är det som driver mänskligheten framåt. Den drivs av nyfikenhet: vi blir nyfikna, ställer frågor och fördjupar oss i att upptäcka allt som finns att veta. Lärandet blomstrar. Utan nyfikenhet och forskning skulle utvecklingen sakta avstanna, och våra liv som vi känner dem skulle vara helt annorlunda.

Vad skulle hända utan forskning?

Om tidiga civilisationer inte hade varit nyfikna på den mörka himlen skulle vi inte veta något om rymden. Årtionden av forskning har lett oss dit vi är i dag: ett civiliserat samhälle med kunskap och verktyg för att gå vidare.

Om den forskningen bromsade in till stillastående, vad skulle då hända?

Vi skulle bli okunniga och omedvetna. Vi skulle inte förstå eller gå framåt. Utan forskning skulle vi inte kunna säga att vi var nära att hitta ett botemedel mot cancer eller hitta det mest miljövänliga sättet att l

•

Barn föds nyfikna. De törstar efter kunskap och använder flitigt frågeorden &#;vad&#;, &#;varför&#; och &#;hur&#;. Men när de blir äldre förlorar många barn glädjen av att lära. Nyfikenheten försvinner. Varför är det så?

Faktum är att nyfikenhet är ett eget forskningsområde, och här har viktiga upptäckter gjorts. För det första visar det sig att nyfikenhet är en grundläggande drivkraft som får oss att agera, precis som hunger och törst. Genom evolutionen har nyfikenheten ökat överlevnadschansen, eftersom den hjälper oss att utforska och förstå världen vi lever i.

Nyfikenhet stärker minnet

Det är nyfikenheten som driver oss bortom vår bekvämlighetszon för att lära något nytt. Utforskningen frigör dopamin i hjärnan, vilket skapar positiva känslor. Den här hjärnkemin är i sin tur kopplad till minnet. Därför kommer nyfikna barn att lära sig mer än barn som har förlorat sin nyfikenhet. Det bevisas till exempel i ett experiment där människor i åldrarna år och år deltog. Först var de tvungna att läsa olika frågor och ange hur nyfikna de var på att få veta svaret innan de fick veta det. Däremellan fick de också titta på olika ansikten. Efteråt testades de i vad de minns, och både u