Hur rÀknar man ut en ellips
•
Hur man kalkylerar radien samt diametern hos en oval
En oval kallas ocksÄ vilket en ellips. PÄ bas av sin avlÄnga form eller gestalt har den ovala numeriskt vÀrde diametrar: diametern som löper genom den kortaste delen av den ovala, alternativt den halva minsta axeln och den diameter likt löper genom den lÀngsta delen frÄn den ovala eller halvaxeln. Varje axel halverar vinkelrÀtt den andra, skÀr varandra i numeriskt vÀrde lika delar och skapar rÀtvinklar var de trÀffas. Det finns ocksÄ numeriskt vÀrde radier, ett för varenda diameter. pÄ grund av att berÀkna radierna samt diametrarna alternativt axlarna vid den ovala, anvÀnd dem ovala fokuspunkterna - numeriskt vÀrde punkter liksom ligger lika fördelade vid halvaxelaxeln - och ett punkt vid den ovala omkretsen.
Semi-Minor Axis
MÀta avstÄndet mellan en fokuspunkt till punkten pÄ den ovala omkretsen för för att bestÀmma a. I detta hÀr exemplet Àr ett testament lika med 5 cm.
MÀt avstÄndet mellan den andra fokuspunkten till identisk punkt vid omkretsen pÄ grund av att besluta b. inom detta modell kommer b att artikel lika tillsammans 3 cm.
LÀgg till a och b tillsammans samt kvadrera summan. Till modell Àr 5 cm plus 3 cm lika tillsammans 8 cm och 8 cm kvadrerad motsvarar 64 cm ^ 2.
MÀta avstÄndet mellan dem tvÄ fokuspunkterna för för att rÀkna ut f; kvadrat result
•
Hur man ritar en ellips med en ekvation
Rita en ellips med en ekvation
John Ray Cuevas
Vad Àr en ellips?
Ellips Àr en plats för en punkt som rör sig sÄ att summan av dess avstÄnd frÄn tvÄ fasta punkter som kallas foci Àr konstant. Den konstanta summan Àr lÀngden pÄ huvudaxeln 2a.
d 1 + d 2 = 2a
Ellips kan ocksÄ definieras som platsen för den punkt som rör sig sÄ att förhÄllandet mellan dess avstÄnd frÄn en fast punkt som kallas fokus och en fast linje som kallas directrix, Àr konstant och mindre Àn 1. FörhÄllandet mellan avstÄnden kan ocksÄ kallas som ellipsens excentricitet. Se figuren nedan.
e = d 3 / d 4 <1,0
e = c / a <1,0
Definition av Ellipse
John Ray Cuevas
Egenskaper och delar av en ellips
1. Pythagoras identitet
a 2 = b 2 + c 2
2. LÀngd pÄ Latus Rectum (LR)
LR = 2b 2 / a
3. Excentricitet (First Exccentricity, e)
e = c / a
4. AvstÄnd frÄn centrum till directrix (d)
d = a / e
5. Andra excentricitet (e ')
e '= c / b
6. Vinkel excentricitet (α)
a = c / a
7. Ellipse-planhet (f)
f = (a - b) / a
8. Ellipse andra planhet (f ')
f '= (a - b) / b
9. OmrÄde för en ellips (A)
A = Ïab
Omkrets av en • En ellips Ă€r den geometriska orten för en punkt, vars avstĂ„nd till tvĂ„ givna punkter, brĂ€nnpunkterna, har en konstant summa. Ett mĂ„tt pĂ„ ellipsens form Ă€r dess excentricitet, e = c/a dĂ€r c Ă€r halva avstĂ„ndet mellan brĂ€nnpunkterna och a halva tranversalaxelns lĂ€ngd. Ju större excentriciteten Ă€r, desto mer tillplattad Ă€r ellipsen. Ellipsen kan Ă€ven fĂ„s som ett diagonalt snitt genom en kon.[1] En approximation till en ellips kan ritas med hjĂ€lp av tvĂ„ spikar, en trĂ„d och en penna. Spikarna placeras dĂ€r man vill ha ellipsens brĂ€nnpunkter. TrĂ„den binds fast i spikarna. Den fria trĂ„dens lĂ€ngd ska vara lika med den önskade summan av avstĂ„ndet frĂ„n ellipsen till brĂ€nnpunkterna. Pennan placeras sĂ„ att den strĂ€cker trĂ„den. Pennan förs Ă„t sidan i de riktningar för vilka trĂ„dens strĂ€ckta tillstĂ„nd bibehĂ„lls. PĂ„ detta sĂ€tt kan halva ellipsen ritas. För att rita den andra halvan flyttar man pennan till andra sidan av trĂ„den, strĂ€cker ut trĂ„den Ă„t andra hĂ„llet och upprepar ritandet enligt ovan.[1] Ellipsen definieras som den geom
Ellips (matematik)
Konstruktion
[redigera | redigera wikitext]Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]