Tåg hjul vikt

Ett lok väger i allmänhet ton, men det tyngsta vi har är Iore på Malmbanan som väger ton.

Personvagnar väger normalt ton styck och lastade godsvagnar mellan 80 och 90 ton.

Motorvagnar brukar väga mellan 60 och 80 ton per vagn.

Viktbegränsningar

Den totala vikten begränsas av hur starkt och tungt loket är samt hur branta backar som finns på sträckan. Det finns också begränsningar för hur mycket man får lasta på varje vagn, både med avseende på vad vagnen och spåret klarar, och det mäts i form av vikt per hjulaxel (&#;STAX&#; = Största axellast).

Det finns också längdbegränsningar för tåg som har att göra med hur långa spåren är där man ska stanna och vänta på att ett annat tåg ska passera. Lasten får heller förstås inte sticka ut för mycket på sidorna eller på höjden.

Räls är ett generellt namn på ett par skenor som spårfordon såsom tåg eller spårvagnar rullar på.^[1] En skena kallas räl och i plural räler. Ordet är en försvenskning av engelska ordet "rails" och är belagt i svenska språket sedan ^[1].

Funktioner

• Att bära upp tåghjulens tyngd (se största tillåtna axeltryck) och de dynamiska krafter som kan uppstå.
• Att styra hjulaxlarna i sidled. Rälsen ska tåla stötar från hjulflänsarna (se flänshjul) och vara avfasade så att de koniska hjulen självcentreras (se gångegenskaper (tåg)).
• Att förmedla drivström till tåget vid eldrift. Strömmen tillförs från kontaktledningen och återleds via rälsen. Den räl som återleder strömmen brukar kallas S-räl. Se Rälsåterledning och skarvning nedan.
• Att förmedla signaler om hinder på spåret. Genom att en hjulaxel kortsluter en signalspänning mellan de två rälerna kan säkerhetssystemet veta om ett tåg befinner sig på en spårsträcka. Se spårledningar. Den räl som har en spårledning brukar kallas I-räl.

Tillverkning

Räler tillverkas av valsat stål. Ungefär 10 valssteg krävs. Förr brukade alla stålverk valsa räls, men

•