Hur skiljer sig jordmånerna
•
jordmånstyp
klassificeringsbas för jordmåner vilka fanns för sig karaktäriseras från vissa attribut. Man skiljer på naturliga jordmåner samt kulturjordmåner. Jordmånstyper bildas genom att den ursprungliga geologiska avlagringen (jordart, berg) tillsammans med tiden påverkas av klimat, topografi, markanvändning samt växt och djurliv.
Naturliga jordmånstyper bildas utan människans bearbetning från jorden samt är inom Sverige i enlighet med svensk klassifikation podsol, brunjord, sumpjordmån samt ett flertal mindre vanliga, såsom lithosol och rendzina. Enligt internationella jordmånssystem ( FAO) finns ett flertal andra jordmånstyper.
Kulturjordmåner bildas genom människans bearbetning av marken med olika redskap varvid den naturliga jordmånen ombildas till åkerjord eller trädgårdsjord. Kulturjordmånerna existerar skenbart mer enhetliga än de naturliga jordmånerna tillsammans horisonterna förnalager (L-horisont), matjord (A-horisont), alv (B-horisont) samt underlag (C-horisont). Gränslinjen mellan alv samt underlag existerar svårligen urskiljbar.
Enligt Riksskogstaxeringens markkartering – utgörs den produktiva skogsmarksarealen mot 66 % av podsol (varav c:a 18 % med tunn, 22 % med måttlig, 16 % med dominerande och 11 % tillsammans med mycket mäkt
•
Jordmån
Jordmån är den övre delen av en jordavlagring där det ursprungliga materialets sammansättning har förändrats genom påverkan av markprocesserna[1]. Jordmånens utveckling påverkas av mineralsammansättningen hos jordarterna, klimatet, växtligheten och de bakterier, svampar och djur, som lever i jorden och på markytan.
När man gräver en grop i en jord urskiljer man ofta en skiktning parallellt med markytan. Skikten kallas horisonter. Med hjälp av skiktens utseende och innehåll av organiskt och oorganiskt material kan man få fram olika diagnostiska horisonter, typhorisonter som uppfyller vissa krav på jordmånsutveckling. Olika system kan sedan användas för att klassificera jorden, där de två vanligaste är FAO:s World Reference Base for Soil Resources (WRB) samt det amerikanska klassifikationssystemet Soil Taxonomy. I Sverige existerar även ett gammalt system för klassificering av skogsmark, som enbart är användbart för klassifikation av naturmark.
Läran om jordmån och dess uppkomst kallas pedologi.
Jordmånens olika horisontsymboler
[redigera | redigera wikitext]- O-horisont = organogen ythorisont
- A-horisont = urlakningshorisont
- B-horisont = anrikningsh
•
Sveriges jordar
Faktablad
Vad består jordarna i Sverige av? Vad är skillnaden på jordart och jordmån? Detta faktablad dyker ner i jordens sammansättning och hur människans aktiviteter påverkar hur jorden mår.
Publicerad 30 sep, • 6 min att läsa
Sveriges jordarter
Jordarna i Sverige bildades under eller efter senaste istiden som inleddes för år sedan. För 20 år sedan blev klimatet mildare och den sista isen var borta från Sveriges yta för 8 år sedan. Inlandsisen var tjock och tung och malde våra bergarter så pass mycket att det bildades stenar i olika storlekar. Det är dessa stenar som bygger upp våra jordar, och de kallas för markpartiklar.
Dessa förflyttades stora sträckor med de smältande ismassorna och avlagrades på olika platser i landskapet vilket gav upphov till dagens jordar. De jordar som isen lämnade efter sig brukar delas in i olika grupper beroende på hur stora partiklar de innehåller.
Grupperna kallas för jordarter. Det är den eller de partikelstorlekar som är vanligast i jorden som avgör jordarten, även om de flesta jordarna innehåller partiklar av flera olika storlekar. I Sverige är de vanligaste jordarterna lera, silt, sand, och m